Spärrlistor

Varför finns det ett behov av spärrlistor?

Den nuvarande EU kemiska lagstiftningen (som Sverige lyder under) kräver att nya kemikalier som kommer på den europeiska marknaden registreras och genomgår några tester för att möjliggöra en enkel riskbedömning. För de kemikalier som fanns på marknaden innan september 1981 har det aldrig funnits något krav på registrering, tester eller riskbedömning. Idag används omkring 70 000 kemikalier och samtliga ska testas och bedömas separat. Då detta är en resurs- och tidskrävande process har enbart ett hundratal kemikalier ur denna grupp genomgått en riskbedömning sedan 1993.  Det innebär att det finns en stor kunskapslucka kring riskerna med många av de ämnen som används på marknaden idag och att det troligen skulle finnas många fler klassificerade ämnen om arbetet med riskbedömningar kommit längre. Under tiden kan de otestade ämnena hanteras som icke-toxiska på marknaden.

Mot bakgrund av detta finns det behov av andra initiativ för att arbeta förebyggande mot en giftfri miljö.  I SundaHus Miljödata finns en funktion för att använda olika listor på prioriterade ämnen och ämnesgrupper som uppmärksammats som särskilt farliga genom olika initiativ. Vi kallar funktionen för spärrlista. 

Hur fungerar en spärrlista?

Genom en spärrlista kan en bevakninig göras av utvalda prioriterade ämnen eller kemiska ämnesegenskaper. Då en spärrlista aktiveras kommer produkter som innehåller ämnen på spärrlistan att presenteras med en symbol i form av en röd hand.

För tillfället finns det t ex Vattendirektivets lista på prioriterade ämnen som är uppsatt efter den specifika exponeringsbild som finns för vatten,  ECHA Kandidatlista och REACH Sin List. Även om många av ämnena på denna lista redan är klassificerade med riskfraser som antyder miljö- eller hälsofara, så finns det en del ämnen som har farliga egenskaper som inte visas med riskfraser (t ex hormonstörande egenskaper) och PBT/vPvB (persistenta (långlivade), bioackumulerande och toxiska (giftiga) alternativt mycket persistenta och mycket bioackumulerande). Det finns också en hel del potentiellt farliga ämnen vars farlighet inte undersökts ordentligt. Denna funktion kan även användas för att bevaka ämnen eller egenskaper som ingår i miljömärkningar av hus (t.ex. Svanen).

Andra listor finns tillgängliga i systemet och det finns även möjlighet att lägga upp egna spärrlistor som kan användas i miljöstyrningsarbetet.

Nedanstående tabell visar exempel på listor som finns implementerade i databasen.