SundaHus Medvetna materialval

Nyhetsbrev november 2010

Worst-case ämnen införs i SundaHus

Vår ambition är att alltid göra en så korrekt bedömning som möjligt av alla produkter och vi utgår från den information som tillverkaren/leverantören tillhandahåller. Men, när den enda information vi får angående en produkts innehåll är väldigt generell tvingas vi göra ett val. Exempelvis kan information om en polymer ha ett generellt ämnesgruppnamn i produktdokumentationen istället för det specifika namnet. För att göra en korrekt bedömning av produkten frågar vi då tillverkaren vad den aktuella polymeren tillverkas av och bedömer sedan produkten utifrån vad tillverkaren säger. Om vi däremot inte får den efterfrågade informationen använder vi "worst case"-regeln och bedömer produkten som om den innehöll de hälso- eller miljöfarliga ämnen som vi vet från tidigare erfarenhet kan förekomma i produkter av samma typ. Läs mer på vår webbplats.

Propylenglykoletrar i färg, fogmassor och städkemikalier ökar risk för allergi

Propylenglykoletrar (PGE) används i vattenbaserade färger, träolja, akrylatfogmassor, primer till fogmassor samt i städkemikalier. Fördelarna med PGE är att de är långsamt torkande lösningsmedel som gynnar filmbildningen när färgen torkar samt att de är mycket bra på att lösa upp olika ämnen samtidigt som de har en relativt låg flyktighet. En ny studie på förskolebarn i Sverige visar ett samband mellan ökad exponering för dessa ämnen och förekomsten av allergisymptom. Eftersom fler PGE inte är klassificerade som farliga ämnen officiellt finns det risk för att leverantörer inte lämnar ut information om att dessa ämnen finns i deras produkter, speciellt i de fall där det enbart finns säkerhetsdatablad att tillgå.

Exempel på PGE är följande:

  • propylen-glykol-n-butyleter, CAS 29387-86-8 (5131-66-8)
  • dipropylenglykol-n butyleter, CAS 29911-28-2
  • Tripropylenglykolmonometyleter, CAS 25498-49-1 & 20324-33-8
  • 1-metoxi-2-propanol, CAS 107-98-2
  • 2-metoxi-1-metyletylacetat, CAS 108-65-6
  • 1-(2-metoxiisopropoxi)-2-propanol, CAS 34590-94-8

Läs mer om studien.

LEED miljöklassning

Det amerikanska miljöklassningssystemet LEED har fått en stor spridning internationellt. I Sverige används klassningssystemet främst för kommersiella fastigheter med utländska företag som potentiella köpare. Idag behandlar LEED-systemet inte användningen av farliga ämnen i sina bedömningar (till skillnad mot det svenska systemet för miljöklassning, Miljöklassad Byggnad). Organisationen som ligger bakom LEED, US Green Building Council (USGBC), prövar att införa en ny aspekt i LEED-klassningen som kallas "Chemical Avoidance In Building Materials". De ämnen som ingår i de första pilotförsöken är plastmjukgörarna ftalater samt halogena flamskyddsmedel. Tanken är att fler ämnesgrupper, som t ex bisfenol A och perfluorerade ämnen, på sikt ska tas med i LEED-klassningssystemet. Läs mer Healthy Building Networks webbplats.


SundaHus Miljödata Nyhetsbrev
Redaktör: Jane Wigren
Ansvarig utgivare: Kjell Isacson
SundaHus i Linköping AB
Teknikringen 1 E, 583 30 Linköping
www.sundahus.se

2010-11-17