Ftalater

Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som bl a används som mjukgörare i plast (huvudsakligen PVC), gummi (både syntet- och naturgummi), färg, lack, smörjande olja och lim. Ftalater används även i en del kosmetika, insektsmedel, och i bläck. Vissa ftalater misstänks kunna påverka hormonfunktionen med olika efterföljande effekter som berör fortplantningsförmågan.

En stor del av ftalatforskningen som gjorts hittills har varit på djur och därmed finns det ett bra underlag för att påvisa att ftalater påverkar fortplantningsförmågan. Kunskapen om ftalaternas effekter på människa, däremot, är mer begränsad. Det finns dock några s k epidemiologiska studier som tittar på sambandet mellan en förhöjd exponering mot ftalater och olika reproduktionsstörningar hos människa. Dessa studier ger indicier om att ftalater kan ha effekter på spermans kvalitet, utvecklingen av pojkars könsorgan i fosterstadium, förkortade graviditeter, Endometrios (ett sjukdomstillstånd där livmoderslemhinna förekommer på onormala ställen) och för tidig utveckling av bröst hos unga tjejer. Det finns även forskning som undersöker om ftalater påverkar andra hormonsystem än de som berör reproduktion. I en studie har sambandet mellan exponering mot ftalater och störningar i insulinets funktion, som leder till övervikt, studerats. Det behövs dock mera forskning för att fastställa om det finns ett samband mellan intaget av ftalater och effekter på reproduktion och övervikt och i så fall om vilka ftalater som bör undvikas.

Människan exponeras mot ftalater genom hela sin livstid, från fosterstadiet till vuxenlivet. Det finns olika exponeringsvägar för människan, dels via huden, (t ex efter kontakt med ftalat under produktionsprocesser och efter kontakt med produkter innehållande ftalater), via inandning och via munnen (genom kontaminerad mat och vatten samt leksaker innehållande ftalater). De grupper som potentiellt sett är mest känsliga för hormonstörningar är små barn (1-3 år gamla) samt foster och spädbarn eftersom de är mest mottagliga för hormonernas påverkan och för att effekter från hormonella rubbningar är av mer permanent karaktär.

Eftersom ftalater inte är kemiskt bundna i produkter såsom PVC-mattor så frisätts de under hela produktens livscykel. Den vanligaste ftalaten som används i PVC-mattor i Sverige idag är diisononylftalat (DINP, CAS:28553-12-0). En EU-kommissionärsarbetsgrupp (med nordiska representanter och Frankrike som rapportörland) har bestämt att inte klassificera ämnet med några riskfraser, men DINP är fortfarande ett misstänkt hormonstörande ämne. Misstankarna stöds bl a av en studie som påvisar en störning av reproduktionshormonnivåerna hos pojkar som har haft en förhöjd exponering mot bl a DINP. Eftersom underlaget för denna studie är liten, kommer det att behövas mera forskning för att utreda om DINP har effekter på hormonsystemet hos människa. En nyligen gjord studie visar att strategin för att mäta DINP-exponeringen har varit bristfällig, vilket antyder att tidigare mätningar har underskattat DINP-nivåerna.

Ftalater som kan förekomma i olika produkter

 Källor

• Diisononyl phthalate, Hazardous Substance Data bank (HSDB)
• Phthalates Impair Germ Cell Development in the Human Fetal Testis in Vitro without Change in Testosterone Production.
  Lambrot R, Muczynski V, Lécureuil C, Angenard G, Coffigny H, Pairault C, Moison D, Frydman R, Habert R, Rouiller-Fabre V.
  Environmental Health Perspectives, January 2009; 117(1): 32-37.
• Human breast milk contamination with phthalates and alterations of endogenous reproductive hormones in infants three months of age.
  Main KM, Mortensen GK, Kaleva MM, Boisen KA, Damgaard IN, Chellakooty M, Schmidt IM, Suomi AM, Virtanen HE, Petersen DV, Andersson AM, Toppari J, Skakkebaek NE.
  Environmental Health Perspectives, February 2006; 114(2): 270-276.
• Peroxisome proliferator-activated receptors as mediators of phthalate-induced effects in the male and female reproductive tract: epidemiological and experimental evidence.
  Latini G, Scoditti E, Verrotti A, De Felice C, Massaro M.
  PPAR Research 2008.
• Decrease in anogenital distance among male infants with prenatal phthalate exposure.
  Swan SH, Main KM, Liu F, Stewart SL, Kruse RL, Calafat AM, Mao CS, Redmon JB, Ternand CL, Sullivan S, Teague JL; Study for Future Families Research Team.
  Environmental Health Perspectives, August 2005; 113(8): 1056-1061.
• Possible impact of phthalates on infant reproductive health.
  Lottrup G, Andersson AM, Leffers H, Mortensen GK, Toppari J, Skakkebaek NE, Main KM.
  International Journal of Andrology, February 2006; 29(1): 172-180.
• Phthalate exposure and male infertility.
  Latini G, Del Vecchio A, Massaro M, Verrotti A, De Felice C.
  Toxicology, September 2006; 226(2-3): 90-98.
• Health status of workers exposed to phthalate plasticizers in the manufacture of artificial leather and films based on PVC resins.
  Milkov LE, Aldyreva MV, Popova TB, Lopukhova KA, Makarenko YL, Malyar LM, Shakhova TK.
  Environmental Health Perspectives, January 1973; 3: 175-178.
• Identification of phthalate esters in the serum of young Puerto Rican girls with premature breast development.
  Colón I, Caro D, Bourdony CJ, Rosario O.
  Environmental Health Perspectives, September 2000; 108(9): 895-900.
• Concentrations of urinary phthalate metabolites are associated with increased waist circumference and insulin resistance in adult U.S. males.
  Stahlhut RW, van Wijngaarden E, Dye TD, Cook S, Swan SH.
  Environmental Health Perspectives, June 2007; 115(6): 876-882.
• Oxidative metabolites of diisononyl phthalate as biomarkers for human exposure assessment.
  Silva MJ, Reidy JA, Preau JL Jr, Needham LL, Calafat AM.
  Environmental Health Perspectives, August 2006; 114(8): 1158-1161.