Ämnen som stör balansen i kroppens hormonsystem kan ge upphov
till en rad olika effekter som t ex fortplantningsstörningar
eller fostermissbildning, cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar,
benskörhet och skador på immunsystemet eller nervsystemet. Enligt
Kemikalieinspektionen räknas hormonstörande ämnen som utfasningsämnen men det finns ännu inga allmänt
vedertagna kriterier för att identifiera dessa. Det pågår
ett internationellt arbete bl a inom OECD (EDTA - Endocrine
Disrupters Testing and Assessment Task Force) för att ta fram
standardiserade testmetoder för att kunna identifiera ämnen med
hormonstörande effekter. De resultaten som hittills tagits fram har
sammanställts i en kandidatlista över hormonstörande ämnen, och den
finns på Europakommissionen webbplats.
Idag har vi för lite kunskap över vilken exponering det finns
mot hormonstörande ämnen i byggvaror och vilka eventuella
konsekvenser de har för människan och naturen. Det behövs en
överblick över användningen av ämnena samt en ökad
forskningssatsning med fokus på hela byggvarans livscykel för att
hitta svar på den frågan. Kemikalieinspektionen publicerade 2004 en
rapport som heter Information om varors innehåll av farliga
ämnen i vilken de föreslår ett krav på information om
hormonstörande ämnen med tanke på att dessa kan komma att, från
fall till fall, bli föremål för tillståndsgivning inom EU:s nya
kemikalielagstiftning REACH.
SundaHus Miljödata markerar för de produkter som innehåller
ämnen som finns på Europakommissionens kandidatlista över
hormonstörande ämnen. Ämnena markeras med H1 eller H2, vilket
motsvarar två av de kategorier (1 respektive 2) som ämnen i
kandidatlistan delats upp i. Kriteriet för Kategori 1 är att ämnet
ska ha vetenskapligt bevis för hormonstörande effekter från försök
med hela djur (i några enstaka fall används även resultat från
människostudier, s k epidemiologiska studier). För Kategori 2
gäller det att ämnet har vetenskapligt bevis för hormonstörande
effekter från in vitro försök (provrörsförsök), dvs
laboratorieförsök på cell- eller vävnadsnivån.
H1 och H2 symbolerna syns dels på bedömningssammanställningen
för den enskilda produkten samt på produktöversiktssidan (bredvid
övriga symboler som presenteras för de olika produkterna). Under
bedömningssammanställningen för den enskilda produkten kan man se
om ämnet förekommit vid tillverkningen (ämnet som markeras med H1
eller H2 ligger inom parentes) eller om den finns vid byggskedet
(ämnet markerad med H1 eller H2 ligger inte inom parentes).
De ämnen som finns på Europakommissionens prioriteringslista
över hormonstörande ämnen innefattar bl a några
konserveringsmedel, monomerer till en del polymerer (t ex bisfenol A som ingår i polykarbonatplast
och epoxihartser samt styren som ingår i olika styrenpolymerer), en
del bromerade flamskyddsmedel (t ex PBDE), plastmjukgörare (en
del ftalater) m fl.
Hormonstörande ämnen i SundaHus databas
Kategori 1
| Namn |
CAS-nr |
| 1,2,3,4,5,6-hexaklocyklohexan |
58-89-9 |
| 1,2,3,4,5,6-hexaklorocyclohexan |
608-73-1 |
| 1,2-dibrom-3-klorpropan |
96-12-8 |
| 1,2-dibrometan; 1,2-etylendibromid |
106-93-4 |
| 1,3-benzendiol |
108-46-3 |
| 4,4'-isopropylidendifenol |
80-05-7 |
| 4-nonylfenol |
104-40-5 |
| alachlor |
15972-60-8 |
| alkaner C10-13, klor |
85535-84-8 |
| atrazin |
1912-24-9 |
| benso(a)pyren |
50-32-8 |
| bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) |
117-81-7 |
| borsyra |
10043-35-3 |
| butyl-4-hydroxibensoat |
94-26-8 |
| butylbensylftalat (BBP) |
85-68-7 |
| butylbenzynftalat |
| CI 16255 |
2611-82-7 |
| dibutylftalat |
84-74-2 |
| dicyklohexylftalat |
84-61-7 |
| dietylftalat (DEP) |
84-66-2 |
| di-n-pentylfalat (DPP) |
131-18-0 |
| epiklorhydrin |
106-89-8 |
| epoxiharts, högmolekylär mv > 700 |
25036-25-3 |
| etylentiourea |
96-45-7 |
| etylparaben |
120-47-8 |
| fenol, 4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)- |
140-66-9 |
| ftalsyra, mono-(2-etylhexyl)ester (MEHP) |
4376-20-9 |
| hexaklorobenzen |
118-74-1 |
| klorparaffin C14-C17 |
85535-85-9 |
| metylparaben |
99-76-3 |
| mono-n-butylftalat |
131-70-4 |
| nonylfenol |
25154-52-3 |
| nonylfenoletoxilat |
9016-45-9 |
| oktametylcyklotetrasiloxan |
556-67-2 |
| oktylfenol |
27193-28-8 |
| PBB (polybromerade difenyler) |
| pentaklorobenzen |
608-93-5 |
| p-hydroxibenzoesyra |
99-96-7 |
| polyklorerade bifenyler (PCB) |
1336-36-3 |
| propylparaben |
94-13-3 |
| styren |
100-42-5 |
| terbutryn |
886-50-0 |
| tert-Butylmetyleter |
1634-04-4 |
| tiram |
137-26-8 |
| tributyltennhydrid |
688-73-3 |
| tributyltennsalicylat |
4342-30-7 |
| trifluralin |
1582-09-8 |
Kategori 2
| Namn |
CAS-nr |
| (2-hydroxi-4-metoxifenyl)-metanon |
131-57-7 |
| 2,2-bis[4-(2,3-epoxipropoxi)fenyl]propan |
1675-54-3 |
| 4,4'-Isobutyletylidendifenol |
6807-17-6 |
| 4-klor-m-kresol |
59-50-7 |
| 4-tert-butylfenol |
98-54-4 |
| benso(a)antracen |
56-55-3 |
| bisfenol A diglycidyleter (medelmolekylvikt <700) |
25085-99-8 |
| cypermetrin cis/trans +/- 80/20 |
52315-07-8 |
| diisobutylftalat (DIBP) |
84-69-5 |
| diisodecylftalat (DIDP) |
26761-40-0 |
| diisononylftalat (DINP) |
28553-12-0 |
| di-n-hexylftalat (DnHP) |
84-75-3 |
| diuron |
330-54-1 |
| endosulfan A |
959-98-8 |
| flamskyddsmedel PBB/PBDE |
| ftalat |
| ftalatestrar |
| ftalatmjukgörare |
| karbendazim |
10605-21-7 |
| klorfenvinfos |
470-90-6 |
| PBDE (polybromerade difenyletrar) |
| piperonylbutoxid |
51-03-6 |
| pyretrin II |
121-29-9 |
| simazin |
122-34-9 |
| testämne |
| ziram (ISO) |
137-30-4 |
2009-09-14