SundaHus

Information om hormonstörande ämnen

Ämnen som stör balansen i kroppens hormonsystem kan ge upphov till en rad olika effekter som t ex fortplantningsstörningar eller fostermissbildning, cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet eller nervsystemet. Enligt Kemikalieinspektionen räknas hormonstörande ämnen som utfasningsämnen men det finns ännu inga allmänt vedertagna kriterier för att identifiera dessa. Det pågår ett internationellt arbete bl a inom OECD (EDTA - Endocrine Disrupters Testing and Assessment Task Force) för att ta fram standardiserade testmetoder för att kunna identifiera ämnen med hormonstörande effekter. De resultaten som hittills tagits fram har sammanställts i en kandidatlista över hormonstörande ämnen, och den finns på Europakommissionen webbplats.

Idag har vi för lite kunskap över vilken exponering det finns mot hormonstörande ämnen i byggvaror och vilka eventuella konsekvenser de har för människan och naturen. Det behövs en överblick över användningen av ämnena samt en ökad forskningssatsning med fokus på hela byggvarans livscykel för att hitta svar på den frågan. Kemikalieinspektionen publicerade 2004 en rapport som heter Information om varors innehåll av farliga ämnen i vilken de föreslår ett krav på information om hormonstörande ämnen med tanke på att dessa kan komma att, från fall till fall, bli föremål för tillståndsgivning inom EU:s nya kemikalielagstiftning REACH.

SundaHus Miljödata markerar för de produkter som innehåller ämnen som finns på Europakommissionens kandidatlista över hormonstörande ämnen. Ämnena markeras med H1 eller H2, vilket motsvarar två av de kategorier (1 respektive 2) som ämnen i kandidatlistan delats upp i. Kriteriet för Kategori 1 är att ämnet ska ha vetenskapligt bevis för hormonstörande effekter från försök med hela djur (i några enstaka fall används även resultat från människostudier, s k epidemiologiska studier). För Kategori 2 gäller det att ämnet har vetenskapligt bevis för hormonstörande effekter från in vitro försök (provrörsförsök), dvs laboratorieförsök på cell- eller vävnadsnivån.

H1 och H2 symbolerna syns dels på bedömningssammanställningen för den enskilda produkten samt på produktöversiktssidan (bredvid övriga symboler som presenteras för de olika produkterna). Under bedömningssammanställningen för den enskilda produkten kan man se om ämnet förekommit vid tillverkningen (ämnet som markeras med H1 eller H2 ligger inom parentes) eller om den finns vid byggskedet (ämnet markerad med H1 eller H2 ligger inte inom parentes).

De ämnen som finns på Europakommissionens prioriteringslista över hormonstörande ämnen innefattar bl a några konserveringsmedel, monomerer till en del polymerer (t ex bisfenol A som ingår i polykarbonatplast och epoxihartser samt styren som ingår i olika styrenpolymerer), en del bromerade flamskyddsmedel (t ex PBDE), plastmjukgörare (en del ftalater) m fl.

Hormonstörande ämnen i SundaHus databas

Kategori 1

Namn CAS-nr
1,2,3,4,5,6-hexaklocyklohexan 58-89-9
1,2,3,4,5,6-hexaklorocyclohexan 608-73-1
1,2-dibrom-3-klorpropan 96-12-8
1,2-dibrometan; 1,2-etylendibromid 106-93-4
1,3-benzendiol 108-46-3
4,4'-isopropylidendifenol 80-05-7
4-nonylfenol 104-40-5
alachlor 15972-60-8
alkaner C10-13, klor 85535-84-8
atrazin 1912-24-9
benso(a)pyren 50-32-8
bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) 117-81-7
borsyra 10043-35-3
butyl-4-hydroxibensoat 94-26-8
butylbensylftalat (BBP) 85-68-7
butylbenzynftalat
CI 16255 2611-82-7
dibutylftalat 84-74-2
dicyklohexylftalat 84-61-7
dietylftalat (DEP) 84-66-2
di-n-pentylfalat (DPP) 131-18-0
epiklorhydrin 106-89-8
epoxiharts, högmolekylär mv > 700 25036-25-3
etylentiourea 96-45-7
etylparaben 120-47-8
fenol, 4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)- 140-66-9
ftalsyra, mono-(2-etylhexyl)ester (MEHP) 4376-20-9
hexaklorobenzen 118-74-1
klorparaffin C14-C17 85535-85-9
metylparaben 99-76-3
mono-n-butylftalat 131-70-4
nonylfenol 25154-52-3
nonylfenoletoxilat 9016-45-9
oktametylcyklotetrasiloxan 556-67-2
oktylfenol 27193-28-8
PBB (polybromerade difenyler)
pentaklorobenzen 608-93-5
p-hydroxibenzoesyra 99-96-7
polyklorerade bifenyler (PCB) 1336-36-3
propylparaben 94-13-3
styren 100-42-5
terbutryn 886-50-0
tert-Butylmetyleter 1634-04-4
tiram 137-26-8
tributyltennhydrid 688-73-3
tributyltennsalicylat 4342-30-7
trifluralin 1582-09-8

Kategori 2

Namn CAS-nr
(2-hydroxi-4-metoxifenyl)-metanon 131-57-7
2,2-bis[4-(2,3-epoxipropoxi)fenyl]propan 1675-54-3
4,4'-Isobutyletylidendifenol 6807-17-6
4-klor-m-kresol 59-50-7
4-tert-butylfenol 98-54-4
benso(a)antracen 56-55-3
bisfenol A diglycidyleter (medelmolekylvikt <700) 25085-99-8
cypermetrin cis/trans +/- 80/20 52315-07-8
diisobutylftalat (DIBP) 84-69-5
diisodecylftalat (DIDP) 26761-40-0
diisononylftalat (DINP) 28553-12-0
di-n-hexylftalat (DnHP) 84-75-3
diuron 330-54-1
endosulfan A 959-98-8
flamskyddsmedel PBB/PBDE
ftalat
ftalatestrar
ftalatmjukgörare
karbendazim 10605-21-7
klorfenvinfos 470-90-6
PBDE (polybromerade difenyletrar)
piperonylbutoxid 51-03-6
pyretrin II 121-29-9
simazin 122-34-9
testämne
ziram (ISO) 137-30-4

 

2009-09-14

Kontaktperson

Jane Wigren

Jane Wigren
Bedömningsansvarig
013-36 30 77
076-109 28 02

Skype Me™!